Förändring

Av Lier aka Confusedgoldfish/Deadgoldfish
Jag känner en förändring i mig själv, en förändring som både är skrämande och tillfredställande.
En förändring som ger mig mer självförtroende, en förändring som ger mig en röst, en förändring som till låter mig att tänka på mig själv först, en förändring som skrämmer mig på ett helt nytt sätt.
Jag känner kontroll över min vardag, jag känner att jag har en egen vilja som kommer allt mer fram. Det är skrämande. Jag är rädd att jag kommer jaga min vänner på flykt pågrund av den förändring som sker, jag är rädd att jag kommer förändras... Förändras till mig egen människa.
För har jag alltid varit numer två i min värld. Men nu har min andra röst kommit allt mer fram, den som kan säga nej, den som kan säga "Nu har jag fått nog av dit trams.", den hårda rösten som jag alltid stängt in. Det är farsinerande och skrämande. Jag vill dra mig tillbaka, gömma mig för andra människor så de inte ska se förändringen. Men den är där och jag älskar den högre en jag önskar jag gjorde.
Rösten för min oror att göra fel, rösten för oron att skada andra med mina ord, rösten som alltid tigger om förståelse. Har tystas ner. Har sänkts till en annan nivå, den är där men nu går den ihop mer och mer med den andra rösten. Rösten som alltid har haft en vija men aldrig säger något. Nu talar den, både tillsamans med den lilla rösten och över röstande.
Jag älskar det! Jag älskar ljudet av min egen röst som har en vilja, som inte viker sig lika lätt som för, en röst som kan bli arg, en röst som kan visa känslor, en röst som faktist är jag.
Jag önskar hur ni kunde se hur jag sitter och ler fram för datorn över mina egna ord, hur jag sitter och skrattar åt min egoism som jag skulle kalla det.
Jag är en person, jag är mig själv, jag är anorlunda, jag är konstigt, jag är trevlig, jag har dåliga minne, jag älskar att teckna, jag älskar att hjälpa andra och jag är förbanat stolt över mig själv! Något som jag nästan aldrig varit i hela mitt liv utan att jag gjort något bra för någon annan jag.
Jag är stolt, stolt över de faktum att jag är.
Jag är inte stolt över att jag hjälpte en vän, jag är inte stolt över att jag gjort något bra. Nej, nej för engång skull i mitt liv är jag stolt över att jag är jag och det är något helt otroligt.
Genom denna text kanske det tycks att jag har förändrast en hel massa. Det är sant, men jag är fortfarande jag. Jag är den som hjälper till när mina vänner har problem, jag är den som öppnar mina dörrar och säger "stig in när du vill", jag är den som nästan alltid ler och säger konstiga saker, jag är den som aldrig kommer ihåg vart jag läger saker, jag är den som alltid vill ha roligt och göra något.
Jag är Lier och jag är stolt över mig!
Men nu, ha en trevlig dag och vart stolta över att du är den du är, för du är underbara!
Mvh Lier
Nu är det nog!
Boom Boom Satellites.
- Shut up and explode!!!!
"Downfall, and it all falls down
I fall from grace I got your taste
Turn off your mind, unwind
and see how high the cloudy sky
Run away Run away
Leave your lemon drop
Soak it up Soak it up
Won't you crush on me
Run away Run away
Leave your lemon drop
Soak it up Soak it up
Won't you crush on me
Running free Running free
Driving me insane
Shut it down Shut it down
It's about to explode
Run away, Run away, Run away,
Run away...
I think I'm raw so I draw
Just press that button
It's all so good
Now my heart bursts
like a bottle of wine
You lose, you bite your lip
Let it down, Let it down
keep it in your heart
Bring it up, Bring it up
Savor my world
Let it down, Let it down
keep it in your heart
Bring it up, Bring it up
Savor my world
Let it out, Let it out
I make it burn
Bottle up, Bottle up
Count it all joy
Let it down, Let it down, Let it down,
Let it down.........."
Besvikelse ,Förtvivlan, Grått, Illska = Electrisk negativ energi till tusen!
Känslor som för mig är förbjudna att visa upp, känslor som är förbjudet för mig att ha.
Men nu har jag dem! Och jag struntar i vad andra tycker!
Här sitter jag fram för datorn på Job kontakten(som en datasal med folk) och skakar av åter hållna känslor men jag har dem och jag till låter mig att ha dem. Jag har berättat om dem för några av mina vänner, jag har prata med min "chef" på job kontakten om det, jag har ringt min kontakt person. Och jag mår super bra av det!
Att känna hur jag stampar fotten i marken och säger "Nu är det NOG!" I mitt sinne. Att jag känner att nu har min latta sida gått för långt, att mitt springade och gömmande har fått sitt slut! Jag är stolt över mig själv, jag är stolt över att jag för en liten sekund skiter i vad alla andra tycker och vad jag själv tycker och att jag faktist bestämer mig för att nu har jag fått nog och att de krävs en förändring!
Just precis nu känner jag mig oövervinerlig. Det käns som att jag skulle kunna slå ner alla dem som mobbat mig, kallat mig fula namn, inte respekterat mig och visa dem att jag faktist inte bara är en myra som de går att trampa på. Att jag faktist är en person med ett liv, att jag faktist lever, att jag har en egen röst som säger Nej!
Jag känner mig helt underbart självsäker! Det käns som att jag skulle kunna gå ut och skrika ut åt alla som är i närheten att jag äger dem, det käns som att jag skulle kunna göra något idiotiskt och fortfarande må bra över det, det käns som om jag skulle kunna stå upp för mig själv för engång skull! Jag älskar den här känslan!
Adrenalinet som pumpar, hjärtat som slår. Jag har aldrig någonsin känt så här och till låtit det (inte ens då jag blev arg på fyllan). Men nu till låter jag det! Och jag är stolt över att jag funnit en lösning på mitt data beroende jag är stolt över att jag säger de orden jag aldrig säger: "JAG är min egen människa, JAG bestämmer över mitt eget liv och JAG tänker göra någonting åt det och INGET kommer att hindra mig från att resa mig upp igen hur många gånger jag en faller!
Min envishet, min kaxighet, min illska, min röst är det som ekar i mitt huvud och stiger fram mer en någonsin och jag älskar det! Jag älskar verkligen att jag till låter mig själv dena känsla som är så fel, att jag till låter mig själv att vara det fram för folk, att jag inte står och ler, att jag inte ser ut som en zombi och gömmer min känslor, att jag inte går undan. Utan jag konfrontera dem! Står på mig och reser mig upp!
Jag är förbanat stolt över mig själv och det kan ingen ta ifrån mig!
För jag försöker, för jag vill gå uppåt, jag har förändrats, jag har utvecklats och jag ger inte upp och min egen vilja över mig själv kan ingen ta ifrån mig!
*skrattar högt och ler brätt*
Så se upp, för nu stampar jag fotten i marken och säger: Res på er! Stig upp! Gör något! Se glad ut! Va stolt! och gå framåt i livet! För det är bara du som kan göra de stora kliven när det kommer till kritan!
Ha en underbart själv säker dag! *stor leende och glada ögon*